Prat

Jag har inte uppdaterat den här bloggen på rätt länge – inte sedan december. Då hade jag min introduktion i det här med styrketräning och gym. Och en läkare gick igenom kondition och hälsoläge. Det har nu gått sju månader. Jag har tränat ungefär fyra gånger i veckan – två gånger i veckan med personlig tränare, två gånger har jag kört på egen hand.

I dag tyckte gym-doktorn att det var dags för en ny hälsokontroll – och nu vet jag vad resultat jag har av sju månaders träning med PT:

Jag har behållit min vikt.

Jag har fått försämrad allmänkondition.

Och detta för 600 euro per år, avgiften för PT oräknad.

När jag kommer hem till Sverige igen ska jag sluta med den här fåniga styrketräningen och börja springa igen.

En skakande upplevelse i samband med mitt sökande efter en bostad, är att jag kvalificerar för seniorboende. Okej, jag vet ju att både ålder och vikt näranog är tresiffriga, men jag har kan liksom inte riktigt se att känna att det är dags för seniorboende. ”Alla rum har breda dörrar och inga trösklar”. Okej. Så det är där man är nu.

Den vitryske bloggaren Malysjevskij har snokat i Nallebjörnsbombarnas olika sociala nätverk – facebook, bloggar etc. Här finns hans blogg om vad han funnit. Dels finns ett screenshot från en sms-konversation, där kodordet för att verkligen genomföra det här är ”Stefan tror allt är inställt”. Den här frasen har intresserat många i Vitryssland, eftersom Sveriges ambassadör heter Stefan Eriksson.

Och så finns en liten flygkarta, med en flygrutt mellan punkterna ”EYPR” och ”REINFELDT” angiven. REINFELDT är alltså punkten där nallebomberna ska släppas. Intressant nog har ingen hittills i Vitryssland noterat den här detaljen. Varför har Studio Total betecknat sitt mål som ”Reinfeldt”? EYPR är flygfältet i Pociuniai i Litauen.

Än en gång – det ser ut som om de har haft roligt. Lite spionjargong, lite busiga kodord. Jättemycket uppmärksamhet i pressen, och nya kunder. Fan, har de tur kanske Lukasjenko beställer en Nation Branding-kampanj hos dem. Feta kontot.

En svensk reklambyrå, Studio Total, gjorde en PR-kupp i början av juli. Nallebjörnar med demokratiska budskap hade släppts över Vitryssland, efter en flygtur från ett litauiskt flygfält.

Byråns piloter hade, sades det, flugit in över vitryskt luftrum, utan att bli upptäckta (och nedskjutna) av luftvärnet, och så hade de släppt nallarna över Europas sista diktatur. Kul, gulligt, bildmässigt.

Har det hänt? Ingen verkar veta. Det finns bilder, videor, vittnen, men vad spelar det för roll – storyn är ute. Snackisen. Det spelar ingen roll om en händelse har hänt eller inte, om nu folk faktiskt pratar om den.

En journaliststudent, Anton Surapin, 20 år, från Minsk fick ett anonymt meddelande med bilder på nallarna. Han la upp dem på sin blogg. Och ett par dagar senare kom KGB och hämtade in honom. Han är nu häktad. Avvaktar ”rättegång”. Anton riskerar upp till sju års fängelse. Det här vet vi. Det har hänt. Anton sitter verkligen i fängelse. Det här har hänt, men å andra sidan är det ingen som snackar om det, så ur marknadsföringssynpunkt är det rätt svagt. Amnesty har inte lyckats alls lika mycket att få uppmärksamhet på hans fall, ”Teddybears Belarus” ger 575000 träffar på Google. ”Anton Surapin” – 30000.

Det är omöjligt för mig att säga om nallebjörnsbombningen har hänt eller om det är en fejk-story, precis som Studio Totals grej om sexskolan i Wien, där Ylva Marie Thomson skulle bli rektor. De har visat att de kan det här med snackisar. Grattis, grabbar. Och hemsidan är hemskt snygg. Svartvit, kraftfull. Lite jazz-aktigt newyork-södrig. Den verkligen ångar Hornsgatan.

Skulle vara sjysst av er att bjuda Anton Surapin på en kopp espresso när han släpps.

Jag vill ha det sagt att det inte är Studio Totals fel att Anton Surapin sitter i fängelse. Ansvaret ligger hos vitryska KGB och hos Lukasjenko, men Studio Total har givit Lukasjenko och KGB en anledning till att slå ner på bloggare, twittrare. Det spelar ingen som helst roll om flygturen har ägt rum, om nallarna har släppts från ett flygplan eller från en balkong. Det som spelar roll är att Anton fängslats.

Vaknar en morgon av att sängen välter. Det tar ett tag innan jag inser att det inte är sängen som välter, utan huvudet som snurrar. Världen spinner i ett skevt vänstervarv, och det tar ett bra tag innan yran ger med sig.
Jag raglar till jobbet, där jag sitter och håller i mig i skrivbordet för att inte trilla omkull, och inser till slut att det är dags att gå till en doktor. Så jag ringer till den tjusiga klinik vi har ett avtal med, och får tid hos en neuropatolog, som han kallar sig.
Han testar och nyper och utför manövrar av olika slag, och konstaterar – du är yr. Och han tillägger att det är rätt typiskt i min ålder.
Och han skickar in mig i en stor maskin som pånner litegrann om en en jättestor cigarrsnoppare. En datortomograf, så att han ska se ut hur jag ser ut inuti. Och inuti mig finner doktorn en klump fett i nackartären, laddad som en kula mot mitt bakhuvud, redo att avfyras. Yr och åderförkalkad. Det är lätt att konstatera att jag inte längre har barnsjukdomar.

En god vän till mig hittade följande text, om hur mycket pengar en brittisk ambassadör fick av staten i utrustningsbidrag. 4000 pund for outfit.
Och hur mycket är då 4000 pund. I dagens penningvärde är det väl ungefär strax under 50 000 spänn, vilket är rätt hyfsat mycket pengar att köpa slipsar för. Ett par okej kostymer borde man också ha råd till.
Men om vi låtsas att texten ovan är skriven år 1900, så får vi lite andra siffror.

Riksbanken har nedladdningsbar statistik över växelkurser genom tiderna. Vi kan där få reda på att en brittisk pund första januari 1901 var värd 18,21 svenska kronor.

Både Sverige och Storbritannien hade vid den här tiden något som kallades guldmyntfot – det innebar att växelkursen var fast i förhållande till guldpriset. En krona var lika med 0,403 gram guld.

4000 pund, till en växelkurs av 18,21 är lika med 72840 svenska kronor av 1901 års modell. 72840 kronor är lika med 29354,52 gram guld. Alltså bortåt 30 kilo guld.

Guldpriset i dag ligger på 366,84 kronor grammet. 29354,52 gram guld kostar alltså 10 768 412,12. Nästan elva miljoner spänn för att köpa slipsar!

Strängt taget har jag viss förståelse för inledningen på citatet ovan: ”It is not quite apparant” varför man behöver elva miljoner kronor som ny brittisk ambassadör i Frankrike, men men…

PS: En svensk krona 1901 var alltså värd ungefär 147,84. Tänk på det nästa gång ni läser Emil i Lönneberga och de pengar han hanterar.

Två utgiftsposter dominerar i de flesta människors familjebudget: bostad och transporter. Jag undrar om det inte skulle kunna gå att fastställa något slags klassindex utifrån de här båda posternas storlek.

En tvåa på den svenska landsbygden kostar under hundratusen kronor. Vill man bo i Överkalix, Motala eller Trollhättan behöver man inte ta miljonlån för sin bostad.

Jag föreställer mig att man genom att dividera kostnaden för en bostadsrädd och kostanden för en bil kan få ett riktvärde som kan säga någon om klass, kön, kultur.

Lägenhet
________ = Index

Bil

Om jag bor i en lägenhet som kostar 35000 kronor och har en fin bil som kostar 100000, där är det här riktvärdet 0,35. Bor jag i Stockholms innerstad för 2500000 och inte har bil alls – där är riktvärdet 2500000.

Det intressanta med det här indexet är att det ger oss ett slags korrektiv till ett rent penningbaserat klassbegrepp. Bostad har hög prestige i Sverige; bil har låg. Att lägga pengar på en vräkig bil skänker inte ära åt ägaren, på samma sätt som att låna sig fördärvad för en vacker bostad.

Ytterligare forskning får visa huruvida ytterligare faktorer krävs för att finslipa den här modellen.

Imperator och självhärskare.

Jag håller det inte för otroligt att Rysslands föredetta expresident, Vladimir Putin, på ett eller annat sätt kommer att återupprätta kejsardömet i Ryssland. Kanske inte nödvändigtvis med honom själv som kejsare, men med kejserliga institutioner och ambitioner.

Ett kejsardöme skiljer sig från en ”vanlig” stat genom att statsöverhuvudet har en högre rang än en kung eller en president. Det här gör ju också att själva staten liksom uppvärderas. De europeiska kejsardömena hävdade alla en koppling till det romerska riket – Ryssland genom det bysantinska Rom.
Det postsovjetiska Ryssland har ända sedan Jeltsins tid hävdat att landet måste få en särställning bland andra länder. Ryssland är inte ett ”vanligt” land. Att utropa Ryssland som ett kejsardöme vore bara helt enkelt att formalisera detta krav.

Att göra Ryssland till ett kejsardöme skulle också få tyst på allt prat om att landet inte längre väljer statschef på ett demokratiskt sätt. Det gör inte heller Sverige, och det är det ingen som klagar på. Senast vi valde statschef var väl för cirka 200 år sedan, när Jean-Baptiste Bernadotte valdes till tronföljare.

Skulle Putin själv vilja kröna sig till kejsare? Jag är inte helt övertygad om att han skulle vilja det. Det skulle hota hans ”grabbstatus”. Det skulle inte passa sig för en kejsare att spela pingpong i bar överkropp. Jag skulle då snarare tänka mig att han vill bli riksföreståndare på något vis. Och så släppa fram någon dekorativ herre med fina manér – kanske rentav leta upp någon tillräckligt nära släkting till Romanov-dynastin att sätta på Rysslands tron.

Nästan hela Putins verksamhet har handlat om att att skapa en illusion av makt och myndighet. Att upprätta kejsardömet är en logisk följd av Putins politik.