Två utgiftsposter dominerar i de flesta människors familjebudget: bostad och transporter. Jag undrar om det inte skulle kunna gå att fastställa något slags klassindex utifrån de här båda posternas storlek.
En tvåa på den svenska landsbygden kostar under hundratusen kronor. Vill man bo i Överkalix, Motala eller Trollhättan behöver man inte ta miljonlån för sin bostad.
Jag föreställer mig att man genom att dividera kostnaden för en bostadsrädd och kostanden för en bil kan få ett riktvärde som kan säga någon om klass, kön, kultur.
Lägenhet
________ = Index
Bil
Om jag bor i en lägenhet som kostar 35000 kronor och har en fin bil som kostar 100000, där är det här riktvärdet 0,35. Bor jag i Stockholms innerstad för 2500000 och inte har bil alls – där är riktvärdet 2500000.
Det intressanta med det här indexet är att det ger oss ett slags korrektiv till ett rent penningbaserat klassbegrepp. Bostad har hög prestige i Sverige; bil har låg. Att lägga pengar på en vräkig bil skänker inte ära åt ägaren, på samma sätt som att låna sig fördärvad för en vacker bostad.
Ytterligare forskning får visa huruvida ytterligare faktorer krävs för att finslipa den här modellen.
Det var ett bra index,tror att ett lågt index innebär en lyckligare människa
Kunde vara sant om det var så. Lägenhetspriset i Stockholm sätts med utifrån mängden invandrare, en flott lägenhet med sjöutsikt i Norra Botkyrka kostar en bråkdel av vad en lägenhet på nedre botten mot gården på södermalm, eller rent av i medelklassgettot Hammarby sjöstad. Där alla ser likadana ut, röstar lika, har samma laminofåtöljer, Ph-lampor och kanske rent av en Josef Frank gardin. Patetiskt patrask. Leve ytterstaden där det bor människor, inte ängsliga kopior. Hursomhelst ta kvoten mellan lgh-pris och andel mörkhåriga så kommer du närmare sanningen. Sen tror jag dessutom att känslan av status och beundrande blickar på en Ferrarichaufför vida överglänser dem på en ägare av bostad med utsikt över Humlegården.