Det är nästan svårt att första grönskan hemma efter två veckor i torka och hetta. Gräsmattan i stugan är groteskt oklippt, och doften av våt skog fyller alla sinnen. Smoggen i Moskva känns som en mardröm, när den klara och lite knapriga luften i Roslagsskogen slår emot en.
Jag och Maria gick och spanade efter svamp utan större framgång, men ett par björksoppar, några smörsoppar och en röksvamp hittade vi i alla fall. Dem åt vi upp i form av en liten stuvning.
Och nu öser regnet ner över stugan. Granmörker och regnmörker. I skogen står höstmörkret och kickar på startpedalen. Det är ljuvligt.