Enköping. Som jag skrev för några veckor sen har jag tagit upp ett gammalt ämne: brödbak. För tjugo år sen experimenterade jag en massa med surdeg, och nu har jag testat att göra vildjäst. Jag VET att det är lite övertrendigt att hålla på med krångliga bröd, men det kan inte hjälpas – jag ska trendkompensera genom att börja göra otrendigt kokkaffe och dricka på fat. Eller nåt.
Huschomhelst: baka på vildjäst är inte scones precis. Det tar en vecka att göra jästen, och ett par, tre dagar att sätta degen. Men nu väntar brödet på att åka in i ugnen. Jag gjorde ett misslyckat försök utifrån ett recept på http://paindemartin.blogspot.com/2007/09/kanske-det-allra-godaste.html . Den gången funkade det inte. Receptet stämde, men det stod inte att man bör ha jäsdegen i en täckt burk, så när jag gjorde bakade förra gånge torkade degen helt enkelt ihop. Men det här gick ju att korrigera, och nu ser allt finemangt ut. Tänkbar felkälla den här gången: otillräckligt mjölade brödkorgar.
