The Newsroom.

Jag misstänker att jag inte är den enda journalisten som följer The Newsroom. Andra säsongen visas just nu i HBO. Och visst är det inspirerande. Rapp dialog (lite överrapp kanske rentav), och övertygande resonemang om god journalistik etc.

MEN jag undrar – själva programmet, alltså det nyhetsmagasin som serien cirkulerar runt – verkar inte det rent skrämmande långtråkigt? En medelålders herre sitter och genomför mästrande och ohövliga intervjuer i timme efter timme? INGENSTANS i The Newsroom resoneras kring bildberättande och nyansering. Det handlar uteslutande om att uppfostra tittare till goda samhällsmedborgare. Hela programledarrollen är utformad som ett slags åklagartjänst. Programledaren är också, mycket riktigt, åklagare till yrket.

Det här känns så fantastiskt orimligt för mig som journalist, att ha en programledare, eller ens en journalistroll, som går ut på korsförhör. Det blir på något vis McCarthy av det hela: Did you or did you not belong to the communist party? Fast tvärtom, eftersom seriens skapare, Aaron Sorkin, representerar toleranta, liberala och, får man hoppas, sunda värderingar.

Ska det här vara god journalistik? En pösig herre som tvärsäkert sitter i timmar och talar om vad jag ska tycka? Precis så såg TV ut i Ryssland under Jeltsin: En pösig herre som satt i timmar och talade om vad dumma kommunisterna var. Dumma, dumma kommunister. Så här ska ni tycka.

Ja, det förs spännande och viktiga resonemang i The Newsroom. Om fördumning, källkritik, engagemang, och visst tittar jag. Men jag skulle aldrig titta på det program serien handlar om.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.