Försöker frukosten tala till mig?

Jerusalem. Tillslut blir man lite trött på maten. Det kallas falaffel-fatigue. Nu har jag ätit exakt samma hotellfrukost i fyra veckor – utsökt hummus, färskost, fetaost pitabröd, oliver och te med mynta. Ett par bitar vattenmelon. Det är fantastiskt gott, men, som sagt, efter fyra veckor blir den förnämligaste hummus allt mer svårsmält. Och i dag inser jag att även frukosten har börjat tröttna på mig. Färskosten grimaserar.

Vad blir nästa steg? Jag hör redan röster om kvällarna: från en obestämd plats i Jerusalem ropar någon att Allahu akbar. På morgnarna ringer klockor i mina öron. Det kan jag leva med. Men när frukosten blänger argt på mig, och brandposterna surar över hela stan: då börjar det bli dags att åka hem, tror jag.Blog Image

En kommentar till “Försöker frukosten tala till mig?”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.