Först vill jag noga ha sagt att jag inte är tvärsäker. Alldeles för många är tvärsäkra. Alldeles för många VET. Vet precis. Alldeles för många vet vad som är rätt och vad som är fullkomligt fel. Jag vet inte, jag är inte tvärsäker. Jag har i själva verket inte en aning.
Jag vill resonera kring Vitryssland/Belarus. I samband med att Aleksievitj fick Nobelpriset har allt oftare förslag, krav, resonemang, förts fram om att vi borde börja kalla Vitryssland för Belarus. Kloka människor kommer med genomtänkta argument. Det viktigaste är att ordet, begreppet, Vitryssland skulle vara ett kolonialt präglat namn, en acceptans av att landet är ett slags variant av Ryssland. Att ”Rus” i Belarus inte betyder Ryssland, utan anspelar på den medeltida stat som existerade före Ryssland, Vitryssland och Ukraina.
Rus var dessutom inte ens slaver – de medeltida arabiska resenärerna som skrev om ruserna, beskrev nordbor som färdades på Volga. Finskans Ruotsi och estniskans Rootsi är ett minne av det här. Båda orden betyder Sverige.
Belarus borde alltså kanske snarare heta Vitsverige. Kopplingen till Ryssland är definitivt ganska svag.
Ändå är jag lite tveksam till att kalla Vitryssland för Belarus. Det främsta skälet är att jag uppfattar det som att vi låtsas som om landet är NYTT. Vitryssland har varit ett grannland i tusen år. På den äldsta svenska kartan finns ett Rvssia Alba utsatt; lite längre norr än vad vi kanske skulle sätta dagens Vitryssland, men ändå. Kartan utformades av en landsflyktig biskop i Rom, och man ska nog inte använda den om man vill orientera. Men den visar att det fanns ett land i det svenska närområdet som kallades ”Russia Alba”. Detta vid en tid när det ”vanliga” Ryssland kallades Moscovia.
En tid hade vi samma kung, vi och Vitryssland. Sigismund var kung över både Polen-Litauen och Sverige, och vid denna tid hörde Vitryssland till det polsk-litauiska riket. Vi har haft handel och krig kring Vitryssland i århundraden; i tider när Vitryssland varit del av andra stater, men ändå fortsatt att existera. Svenska soldater marscherade genom Vitryssland under Karl XII:s krig.
Även på 20-talet förbereddes svenska soldater för en insats för att undvika krig mellan Polen och Litauen – om Vilnius. Antagligen resonerades kring Vitryssland redan då. Och Vitryssland är en stat som varit med i FN längre än Sverige. Vitryssland är en av de ursprungliga medlemmarna.
Det skulle vara intressant att se hur tidigt ordet Vitryssland finns belagt i svenskan, men jag misstänker att det skulle gå att hitta ett Russia Alba i diplomatisk korrespondens från 1600-talet.
Allt jag vill ha sagt är att Vitryssland har otroligt gamla och starka band till Sverige. Att introducera ett ”nytt” ord riskerar, tycker jag, skapa en illusion om ett helt nytt rike som pang-bom dykt upp på kartan. Det stämmer inte. Min pappa, född 1925, brukade alltid ha med Vitryssland när han räknade upp de baltiska staterna: Estland, Lettland, Litauen och Vitryssland. Jag är rädd att ”Belarus” bryter det här bandet.
så, i all ödmjukhet, och väl medveten om hur känslig frågan om namn och benämningar är… är det inte lite synd att bryta en tradition som visar hur vi i Sverige haft kontakter med Vitryssland i århundraden?