Med anledning av det tjänliga vädret tänkte jag njuta ett paket glass på balkongen. Jag riktigt pös av förväntan: vår stora fina balkong, majsoln ler och ett alldeles eget paket glass och katten ligger på trasmattan och spinner som en kattkliché. Men den närmaste butiken – en av Sveriges dyraste matvaruaffärer, Folkes livs, eftersom den ligger mitt bland där studenterna bor, som inte har pengar eller bil och är illa piskade att handla på butiken i fråga – hade bara en massa chokladglass. Det fanns chokladglass med marschmallowbitar, chokladglass med chokladbitar, chokladglass med kolabitar, chokladglass med chokladsås. Chokladglass med körsbär, vilket alla vet är en av världens äckligaste smakkombinationer.
Vad är det för chokladhysteri som brutit ut? Varför ska alla äta choklad plötsligt. Besk och läskig choklad. Tvi vale.
Jag kan nog tänka mig att äta choklad ibland: ljus choklad med ett minimum av kakao i. Och helst ingen arsenik. Alla vet att chokladkakor är perfekta för att gömma arsenik i.
Men här står jag på Folkes livs – Sveriges dyraste matvaruaffär – och rotar och letar och hittar ingen vettig glass. Jordgubbs, till exempel. Och över femti fucking spänn för en burk på under halvlitern äcklig chokladglass. Den enda jordgubbsglass som fanns var Tofuline – vilket är ganska okej, men inte riktigt vad jag bespetsat mig på.
För många många år sen så fanns det en glass som kallades Americana med en smaskig och fruktig blandning av konserveringsmedel, konsistentgivare och naturidentiska aromämnen. Jordgubb och ananas som ibland bröt fram i ådror som värdefull malm i gråberget.
När ska denna chokladhype äntligen ta slut? Så att glasskapitalet äntligen får producera annat än svettig chokladglass. Huvva.