Begripligt/obegripligt.

Man har hittat silver i Uppland. En silverskatt från tidig vikingatid, och slantarna kommer från arabien.

http://www2.unt.se/avd/1,1786,MC=75,00.html

Mynten är fullt läsbara för var och en med minsta kunskap i arabiska: det är trosbekännelsen: ”Det finns ingen gud utom Gud”. Skriften och språket är det samma som används i Damaskus än i dag, fastän de här mynten präglades för tusen år sen. En elvaårig skolflicka i Bagdad skulle inte ha minsta problem med att läsa vad de står på de här slantarna. Inte heller en förstaterminsstudent på arabiska A. Mynten har legat i marken i över tusen år; ändå är de lika läsbara som al-Jaziras webbplats. Språket har varit precis lika beständigt som silvret. En runsten från 800-talet (mynt skulle vikingarna inte idats prägla) skulle vara fullständigt obegriplig på åtminstone tre plan: jag skulle inte förstå skriften, jag skulle inte förstå språket och jag skulle inte kunna förstå den begreppsvärld som råder på en förkristen runsten. Fastän det rent teoretiskt skulle kunna ha varit min farfarsfarfarsfarfarsmorfarsfarfarsfarmorsmormor som grävt ner silvret.

Det är lätt att undra: hur kom pengarna hit. Det självklara är ju – som vi alltid lärt oss i skolan – att vikingarna var resenärer och handelsmän. En djärv och modig viking har naturligtvis åkt till stränderna runt Kaspiska havet och växlat till sig (eller snott) silvret. Men det finns ju inga vikingafynd där borta. Inga gamla nordiska hjalt och inga runstenar eller gravar. Däremot myllrar det av arabiska mynt här. Är det så himla självklart att VI var de som reste och handlade? Är det fullständigt otänkbart att Harun al-Rashid, kalifen i Bagdad vid den här tiden, kalifen i Tusen och en natt, världens mäktigaste härskare, skickade handelsmän och diplomater och missionärer till Norden? Vi har bara valt bort den historien.