Jag har sista boken kvar i serien, och kanske ändras alltihop där, och kanske tvingas jag stå där med min tvättade hals och skägget i brevlådan. Men jag börjar få problem med Harry Potter. Eller kanske snarare med fru JK Rawlings, författaren. Den osannolika dam som pang bok snodde ihop sju rätt tjocka böcker och blev miljonärsmiljonär. Alltså en som har en miljon miljoner. Vad handlar de här böckerna om?
En liten pojke som vantrivs i en fosterfamilj. Berövad alla band till sitt förflutna, sina föräldrar. Mobbad, misshandlad. Han utsätts för en behandling av fosterfamiljen som inte kan beskrivas som annat än ett övergrepp. Plötsligt räddas han ur den här miljön: han visar sig vara både känd, rik och sällsynt begåvad. I en annan värld – trollkarlsvärlden, med bara ytliga kontakter mellan vår, vanliga värld.
Och här uppstår mina problem: relationerna mellan trollkarlsvärlden och mugglarvärlden. Mugglare, det är vi. Eller rättare sagt: det är trollkarlsvärldens ord för oss. Vi konstaterar omedelbart att trollkarlsvärlden är mer komplett än vår. Medan vi trampar tungt på grå asfalt och svettas i trappor kan trollkarlsvärldens invånare röra sig på betydligt effektivare sätt: de kan flyga, de kan transportera sig medelst flampulver och spöktransferens. De har tillgång till mäktiga förtrollningar och besvärjelser, medan vi tycker att Internet och titthålskirurgi är märkvärdigheter.
Trollkarlsvärlden och vår värld är inte helt separerade. Vissa mugglare blir trollkarlar och tillåts ta steget upp ur mugglarträsket. Det förekommer även människor ur trollkarlsvärlden som inte har magisk förmåga – ynkar kallas de – men de får stanna kvar i trollkarlsvärlden, som på nåder.
Vad vill JK Rawlings berätta med det här? Ska vi känna oss tröstade över tanken att vi kanske EGENTLIGEN är trollkarlar, när vi sitter där och känner oss ensamma och missförstådda? Att vi kanske hör till en SANNARE sorts människor? Människor som inte behöver lyda de vanliga tröttsamma naturlagarna. STARKARE människor. Det har alltid varit en lockande tanke: känslan av att höra till ett utvalt släkte. En utvald grupp, ett utvalt folk, en utvald ras.
I hela bokserien (och, nu upprepar jag: jag har inte läst sista) är det uppenbart att trollkarlsvärlden ser ner på mugglarna. Vi är sämre människor. Okompletta. Trollkarlarna har alla fördelar. Strider inom trollkarlsvärlden drabbar mugglarna, eftersom vissa trollkarlar föraktar mugglare mer än andra. Den onde Voldemort vill uppenbarligen bekämpa oss, medan andra vill skydda oss. Men inför alla trollkarlar är vi undermänniskor. Vår uppgift är att bli bekämpade eller beskyddade.
Jag tycker att det här börjar bli lite irriterande. De enda som någonsin klagat på Harry Potter är olika religiösa grupper som anser att all trolldom etc strider mot kristendomen. Men jag har inte hört någon andas något om den nietzcheanska världsbild som odlas i Harry Potter-böckerna. Den starka hävdelsen av ett övermänniskoideal. Okej, Harry åker genom hela bokserien på en himla massa motgångar, och han är sannerligen inte någon Stålmannen, men samtidigt så är det ju han som vinner. Det är hans egenskaper, hans lojalitet, hängivenhet, hans medfödda förmågor som besegrar fienden. Och han gör det för vår skull – vi mugglare kan vara lugna, eftersom Harry vakar över oss.
Jag undrar också lite om historien. Harry besegrar redan vid ett års ålder Voldemort och gör slut på en lång period av hans skräckvälde. Och det här bör ha ägt rum ca 1988 någon gång. Alltså i grova drag när kalla kriget tog slut, Sovjet löstes upp, perestrojkan och allt det där. Är Voldemort kommunismen? Hans makt inleds dessutom för femtio år sen, ungefär, och då hamnar vi vid kalla kriget.
Men Hitler då? Före Voldemort var det ju frid och fröjd alltihop. Eller var Hitler en annan ond trollkarl? Eller var trollkarlarna så nöjda med sin lugna tillvaro att de inte brydde sig om att 60 miljoner sketna mugglare slaktades. Det tycker jag, i så fall, OCKSÅ är irriterande.
I vilket fall som helst så har JK Rawlings nu lyckats inskärpa ett övermänniskoideal hos ett par miljarder barn i hela världen. Hon har förmedlat en berättelse om att det finns starka som har rätt att beskydda svaga, även om de svaga inte ber om det.
Emilia – som du vet berördes inte häxorna det minsta av
häxbränningarna: de tyckte ju rentav det var skönt! Nu har jag glömt
namnet på henne, men en häxa såg ju till att bli bränd ideligen
ideligen. Häxprocesserna var desperata gärningar av mugglare, rädda för
något okänt och uppenbarligen starkare. Rädsla är en väldigt
grundläggande och oerhört destruktiv känsla bland oss mugglare –
familjen Dursley agerar ju också i första hand utifrån rädsla!
Trollkarlarna verkar vara delade i två partier: dels de som söker konfrontation med mugglarna – Dödsätarna, och dels de som försöker hindra Dödsätarna från att konfrontera mugglarna – Fenixorden. Men Fenixorden driver ju också en ganska isolationistisk linje: de vill undvika kontakt med mugglare. INGENSTANS verkar det finnas en vilja att använda sig av trollkarlarnas underbara krafter till ALLAS gagn. Hur mycket av världens problem skulle inte kunna lösas med lite magi? Svält, cancer, energiproblem, miljöproblem… Men trollkarlarna sitter hellre på hogwarths och leker med drakar. Så schyssta är dom!
Det finns en bra fras i boken, men den utvecklas inte vidare: det är – jag tror i HP och hemligheternas kammare, när allt är över och Dumbledore säger ”det är våra val i livet, Harry, som visar vilka vi egentligen är”. I HP och halvblodsprinsen har resonemanget reducerats till att förmågan att älska är det som gör de goda starkare än de onda. Men då har det ju än en gång godheten reducerats till en medfödd egenskap, och inte ett medvetet moraliskt val.
strålande! strålande!
och om ett motargument skulle vara att vi borde kunna kämpa vår egen kamp varför ska andra goda trollkarlar kämpa FÖR oss utan att vi ens vet om det, jojodu då kan vi bara återigen gå tillbaka till bålhäxbränningen, DET är vad som sker när vi får reda på att trollkarlsvärlden existerar! Så schyssta är vi på en skala!
*eldig*
Och för alla trollkarlar som skulle surna till mot oss skulle lika många trollkarlar kämpa emot dem emd alla möjliga magiska medel, fenixorden duuh!
Varför brände inkvisitionen häxor på bål?
Varför är ett antal religiösa starkt emot Harry Potter och trolldom?
Varför blev de som sysslade med alkemi ofta bortschasade som gamla knäppskallar? Jag tkr nästan snarare det är tvärtom(nej det tkr jag inte, men vill bara motargumentera) attd et är vi mugglare som sätter oss över och idiotförklarar magi och trolldom. Nu självklart inte alla naturligtvis, jag till exempel finner sådant väldigt intressant och skulle dö för att få hänga i diagongränden, vid Merlins underbyxor vilken frisk människa skulle inte det?
Vad du verkar fått fram av Harry Potterböckerna är uppenbarligen att de ser ner på oss och det är ju det stora problemet med trollkarlsvärlden, att det finns en sådan hierarki även fast den från mugglarnas synvinkel inte existerar(lyckliga och dumma vilken fröjd!). Det är ju också det som hela bokserien försöker få fram, att den här hierarkin lr övermänniskebeteendet existerar vare sig det är mot mugglare lr husalfer lr kentaurer, men att det med alla medel och krafter måste bekämpas! Böckerna är ju en ren hyllning till denna kamp, en kärlekens och medmänsklighetens vinst, Dumbledores Lilla Lila, jag kan fortsätta. Jag tkr det är uppenbart i böckerna vad som står på schemat att vara det vinnande konceptet, just att förstöra hierarkin mellan alla slags varelser, alla borde vi leva i harmoni, och för att accentuera detta extra mkt är ju Sirius en man vi alla älskar men Rowling är mkt noga med att påpeka att hans brister är att han anser sig vara högre än husalfer, Voldemorts absoluta brist är JUST att han anser sig högre än mugglare och halvblod. Du kanske egentligen hejar på Voldemort utan att vara medveten om det och därför tolkar böckerna ur det perspektiv du uppenbarligen tolkar det ifrån.
det är bara din definition, det där ”att sänka sig till vår nivå”. sänka sig? vilken nivå? du använder dig väl hellre av flampulver än köper ett tunnelbanekort varenda månad för 700 spänn?
det skulle i alla fall jag.
Intressant det du nämner om teknik vs trolldom. Jag har ändå en otäck känsla av att om trollkarlarna skulle surna till så skulle vi ha rätt lite att sätta emot. Och samarbetet med engelske premiärministern känns inte så där hemskt mycket som ett samarbete. Trolldomsministern dyker upp när det passar honom och informerar honom om vad som pågår, samtidigt som Voldemort drar omkring och spränger broar med mugglare på.
Jag fascineras av konflkten mellan trollkarlarna och oss. Jag får känslan av att de ser oss som charmiga delfiner eller nåt sånt. Djädrar vad duktiga de är på att fånga fiskar med munnen, men nog är det enklare med nät. Oj, vad de kan hoppa och skutta med sina flygmaskiner, men spöktransferens går fortare och att flyga kvast är roligare.
Men inte verkar de leva särskilt integrerade heller: i så fall är ju mr Weasleys kunskaper om mugglarteknologi rent skrämmande dålig. Det är uppenbart att de undviker att sänka sig till vår nivå – och att de rentav bygger osynlighetsförtrollningar runt sina evenemang för att slippa inblandning. Och glömskeförtrollningar. Apartheid, det är vad det är. Varför skulle inte vi mugglare få shoppa i Diagongränden? Varför utestängs våra sjuka från S:t Mongos sjukhus? Trollkarlarna föredrar att våra gamla ska dö av cancer och mjältbrand så att de ska få äta sina hoppande chokladgrodor i fred! Nej, här krävs ÅTGÄRDER!
måste även få tillåta mig att påminna dig om häxprocesserna, som är en viktig grundsten i murbyggandet av trollkarls- och mugglarvärldarna.
1. relationerna mellan trollkarls- och mugglarvärlden beskrivs inte ur den synvinkel du har råkat läsa. var vet jag inte, google månne? nej, mugglarvärlden beskrivs ur trollkarlsperspektiv – det vill säga av de goda trollkarlarna, som intressant, avancerad. jag minns till och med någon gång när mr weasley häpet åker tunnelbana och är faschinerad över hur mycket man kan skapa genom icke-trolldom. trollkarlsvärlden behärskar inte teknik, har ingen aning om hur tingesten fungerar. mugglarvärlden faschinerar dem som vill faschineras. det har även funnits segrar i somliga strider där ”mugglarteknik” har vunnit över trolldom.
medan de löser en hjärnhinneinflammation med ”reparo” så löser vi det genom teknik: det här faschinerar trollkarlar och häxor.
2. har du läst någon slags parodi av harry potter? eller någon särskilt pappversion? vi tycks inte ha läst samma bok: harry potter vinner inte med hjälp av sina MEDFÖDDA EGENSKAPER. men mer om det i sista boken.
3. hallå vadå frid och fröjd innan voldemort kom? det var inte frid och fröjd innan voldemort kom!!! det har funnits massvis med onda trollkarlar, det har funnits renblodiga arga trollkarlar och den första jag komme roch tänka på är självaste slytherin.
4. ”förmedlat en berättade om att det finns starka som har rätt att beskydda svaga, även om de svaga inte ber om det…”. LÄS INNANTILL. den engelske premiärministern vet ju om trollkarlarnas existens, de sammarbetar ju för bövelen!
5. vi lever ju trots allt sida vid sida, alla trollkarlar bor ju som inte i förbjudna skogen, diagongränden etc. kanske hon till och med försöker få det att bli som att kalla kriget var en effekt av trollkarlsvärldens problem. du behöver inte se allt så ensidigt!
avslutningsvis vill jag däremot påpeka att mugglare låter som ett nedsättande ord mot oss som inte behärskar trollkonst.
och självklart ska du få låna sista boken.
Bara du fortfarande låter mig läsa sista delen!
jag har för bråttom för att läsa igenom det här men du ska få dig en rejäl motargumentation. det kan jag lova.