Moskva. I morse vaknade jag av att det ösregnade, och genast tänkte jag på att patriark Kirill hade bett om regn. Alltså inte bett om regn så där i största allmänhet, utan utfört en kristen rysk-ortodox motsvarighet till regndans. Men sen, när halvslummern bytts ut mot min vanliga skarpa iakttagelseförmåga insåg jag att det var luftkonditioneringen som brusade: inget regn alls. Patriarken är inte bönhörd det allra minsta.
Men röken har blåst bort. I stället för den närmast apokalyptiska mjölkhimlen, har vi nu den vanliga Moskvasmogen, och en himmel med moln och sol. Och bara ynka 37 plus i dag.
Gårdagens dimmiga utsikt med en röd dvärg på himlapällen har ersatts med en mer normalgiftbrandgul Moskvasolnedgång. Känns skönt på något vis ändå.