15 januari började jag springa efter ett 15 månaders uppehåll. I dag sprang jag mitt 29 pass sedan nystarten. Just den här veckan har varit riktigt bra: varje dag har gått snabbare än den föregående, och då känner jag ändå att jag har fått hålla igen lite på grund av halkan.
Strängt taget tycker jag det känns bra att kunna se hur pass snabbt jag ”kommit tillbaka”. Det första som försvann var träningsvärken; det tog bara några dagar. Och nu, två månader efteråt, är jag nästan tillbaka på samma tider som före upphållet. Det är ett bra tag kvar, men det känns som om jag är på väg dit.
Det som kanske känns bäst är att jag liksom envisat mig igenom alla tunga perioder. Djupsnö och leda. Jag tycker fortfarande det är förödande jobbigt och gör ont och allt, men jag vet ju att jag klarar det. Det finns ingen anledning att låta bli. Och nu kommer snön så småningom att töa bort, och då kommer det ju att bli ännu enklare att springa.
I lurarna i dag:
Muslimgauze – Please Leave Calcutta as You Found it.
Bedhead – Beheaded
Cabernet Deneuve – Какое мне дело?
Muslimgauze – Rent a Hookah
A Silver Mt. Zion – Broken Chords Can Sing a Little
The Clientele – From a Window
Кино – Война