När jag kommer hem kommer katten springande och blir glad. Hon lägger sig på mattan och kråmar sig och vill bli kliad och klappad och hon spinner så jag ibland tror att hon driver med mig. När hon uppfattar sig som färdigkliad börjar hon ytterst högljutt kräva mat. Silfie har en dramatisk baryton av ett slag som inte alls passar ihop med en så liten katt. Mwäääu!
Rätt snart kräver hon – mwäääääu! – att få gå ut på balkongen. Där stannar hon i ungefär 18 sekunder innan hon börjar bulta på dörren och kräva att få komma in. Så fort hon är inne inser hon att det var något hon glömde på balkongen, och eftersom det är rätt så kallt just nu kan man ju inte gärna lämna dörren öppet och låta skrället komma och gå hur som helst. Så där håller vi på rätt länge.
I dag var hon alldeles ovanligt stimmig och sprang runt och röt som ett väldigt väldigt litet prickigt lejon. För sent insåg vi vad hon försökte säga: hon satte sig på huk på matsalsmattan i en pose som är lätt att känna igen, och hann producera en ansenlig mängd kattgödsel. Va i helvete! Katten har varit exemplariskt rumsren, och så plötsligt!
Så visar det sig att någon – antagligen jag – stängt dörren till toaletten där kattlådan står.
Nåja. Det gick ju att sanera. Vi har varit med om värre – vår förra katt var laktosintolerant och lämnade en brun sträng efter sig var hon gick innan vi lyckades få bukt med hennes känsliga mage. Slifies fekalier var idealiska ur saneringsperspektiv.
Med parketten giftigt doftande av citron-Ajax och mattan våt av mattvätt ägnar vi återstoden av kvällen åt närstridsövningar. Katten har lyckats bryta av spöt till den lilla fisk-vippa som hon ser som sin personliga fiende: fiskvippan ska dö! Julen har introducerat nya fiender: paketsnörrullen. Paketsnörrullen ska också dö! Paketsnörena ska dö först av alla! Katten tycker inte alls om att alla julklapparna och alla paketsnören numera ligger högst upp på bokhyllorna i ett rum som hon inte kan öppna dörren till.
Men så lämnar hon mördarläge och går in i goskattsläge och placerar sig dekorativt på en röd kudde och jag bara häpnar: här går det ett litet liv omkring i min lägenhet!
världens bästa katt